Idag har jag inte så mycket att skriva. Helgen har varit vit och lugn eftersom jag jobbade från tidigt till sent i lördags på So You Think You Can Dance-castingen vilket resulterade i en ond kropp igår. Annars har jag en miljard saker att göra fram till den 8e februari.
Mitt hjärta sjönk och stannade på botten igår när jag fick höra att en fin och trevlig kille har lämnat oss alldeles för hastigt och plötsligt. Alla tankar har riktats ditåt sedan dess. Jag hoppades innerligt på att aldrig behöva uppleva något sånt så här tidigt i livet. Det är meningen att vi ska komma tillbaka hem år efter år vi 87:or.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar