sämsta speakern ever?

en blå dag

Vad VÄRDELÖST att Trädgården bytt folk och namn till Oasen och ska spela mer, quote, "mainstream". Mainstream, schmainstream. VÄRDELÖST.

Idag fyller jag år, så förutom detta är jag happy happy!

the end of an era

Oj så trevligt det var igår. Vi samlades på blåsiga men soliga Strandbryggan och drack rosé innan vi styrde kosan över bron till Josefina. Jag har ärligt talat aldrig varit så mätt i hela mitt liv som efter den middagen. Förrätt löjromstoast (säg en restaurang som inte har det på sin förrättsmeny), grillad hälleflundra med tryffelhollandaise till huvudrätt och chokladfondant till efterrätt. Sen ville jag dö. Det hade i alla fall blivit en lycklig död.

Jag blev väldigt rörd över de fina talen som hölls. Jag tackar oerhört för champagnen (och det roliga kortet) jag fick av Karin och presentkortet jag fick av Katten. Hade inte en tanke på något sådant och uppskattar det otroligt mycket. Önskar jag kunde ge er mer än tusen tack.

Imorgon fyller jag år. Kanske kommer champagnen till användning så snart.

godnatt

Men HERREGUD.

monday sunny monday

Första dagen på nya jobbet var lugn som sjutton. Drack fyra halva koppar kaffe. Upptäckte att jag jobbar till halva september, inte augusti som jag trodde. Härligt.

Egentligen funderade jag på att följa med Malin och gänget till Karlbergs militärhinderbana ikväll, men som tur var åkte jag hem till Johan och grillade spett med honom och Johan på taket. Ja, jag vet inte vad vi lever av under vinterhalvåret. Detta är verklig lycka.

Usch vad trött jag är nu.

underbara söndag

Idag har varit en underbar, fantastisk dag. Det trodde jag inte när jag vaknade med en lätt huvudvärk imorse. Det är dagarna då inget speciellt egentligen ska hända som kan bli de bästa.

Vi tog en heldags mini-roadtrip till Djurgården där vi satt vid vattnet och åt bullar i solen i någon timme. Vidare åkte vi till Vapiano i Gamla Stan och köpte pizza som vi käkade vid kajen. Sedan styrde vi kosan mot Boule & Berså och åt glass (piggelin för 15 spänn, men det var det värt). Det kanske inte låter mycket för världen, men det var en helt jäkla tokbra dag. Tack tack tack Johan, Johan, Tessan och Malin för den.

Det var roadtrip nr två. Igår åkte vi till Ikea och jag fick äntligen köpa lite saker som jag kikat på länge. Bil säger jag bara, en sån skulle man allt ha. Fast hellre båt. Och vattenscooter.

Igår då. Jo, det blev lite mycket men det var trevligt. Vi var på nyöppnade Kåken som hade fin uteservering och Moneybrother spelade skivor. Alla lovord stämde alltså, kan gott bli en ny favorit.

Imorgon är första dagen på Sto-Cph. Jag ska vara projektsekreterare på Vem kan slå Filip och Fredik fram till augusti. Ledigt från midsommar till 20 juli. Hur kan jag ha en sån tur? Helt galet.

lördagens: the dora steins

i'd rather dance with you

Idag började jag effektivt - ut med kläderna i tvättstugan och träning medan maskinerna snurrade. Nu gör jag - ingenting. En veckas ledighet tär på krafterna. Funderar på att måla tavelramarna. Spännande grejer. Det är trist väder ute så då får man stanna inne.

Ikväll blir det häng med Tessan, Malin och Cajsa. Nu ska jag researcha var vi ska ta vägen imorgon kväll. Dans står på schemat. Åh, snart öppnar Trädgården. Härliga sommar.

detharvarittvåhändelserikaveckor

Ja, vad har hänt sedan sist då. Jag överlevde bussresan från Oslo. Bara man har musik så klarar man sig ju faktiskt. Mitt kontokort blev ju stulet på väg till Norge också, så det är bara att vänta på ett nytt som ska dimpa ned med posten. Tur att man har snälla vänner som hjälper och fixar.

Stieg Larsson-visningen var inte vad jag väntade mig. Hade inte riktigt reflekterat över det eftersom det var så mycket ändå veckan innan med jobbslut, jobbintervjuer och resan. Hur som så presenterades visningen av Tomas Alfredsson själv och var mer av en grovklippning än jag trott. Alltså utan ljudeffekter, ljud - och färgkorr och scener som låg i obestämd ordning. Efteråt fick vi fylla i papper med våra åsikter om filmen. Vad jag skrev ska jag inte skriva här. Troligtvis kommer den att se helt annorlunda ut vid premiären.

Och intervjuerna förra veckan gav resultat. Var på ännu en igår och nu har jag jobb fram till augusti. Ett toppenjobb är det också. Det kommer att bli en fullspäckad och händelserik sommar, det kan jag säga. Dessutom är jag ledig från midsommar till 20 juli så här ska det bokas in grejer.
Det enda jag till min fasa kom på idag är att jag nog inte kommer kunna åka på Way Out West. Att det aldrig ska bli av.

På måndag inställer jag mig på kontoret och på onsdag har vi slutmiddag för Eurovision Countdown. Hoppas på fint väder så vi kan sitta på Strandbryggan, annars har vi bord bokat på Josefina. Inte fy skam det heller.

snart framme...

Usch för Swebus säger jag bara. De har inte TV-apparater, ingen radio och inga eluttag. På hemsidan står det att de ska finnas på många, längre, avgångar. Åtta timmar från Oslo till Stockholm måste väl ändå räknas som långt nog. Och toaletterna? Städar de aldrig!? Så fruktansvärt äckliga. Nej, nu tar mitt batteri snart slut.

ord från en buss någonstans i sverige

Nu sitter jag på bussen på väg hem till Stockholm efter en härlig helg i Oslo. Det var så otroligt mycket folk ute igår, och hälften (mer än hälften?) bar folkdräkter. Det var bisarrt. Vi satt i solen i Slottsparken halva dan, så svensk som man är firade vi väl inte riktigt lika duktigt som alla norrmän. Men vi såg kungen, Mette Marit och co när de vinkade från slottet. Det måste vara en konstig känsla att ha hundratusen skrålande människor nere på gården. Många sjöng Fairytale, såklart.

Nej, party fick det bli i lördags istället (vilket förklarar våra loja jag på söndagen). Häftig fest med mycket folk - nästan bara svenskar och två australiensare. Alla killar hade rutig skjorta och fluga vilket jag inte riktigt fattade grejen med? Snyggt men konstigt.

Klockan är runt elva och jag ska vara framme i Stockholm runt fem för att gå direkt till Filmhuset med Sandra och se förhandsvisning av andra Stieg Larsson-filmen och är väl egentligen inte hemma förrän nio ikväll. Just nu är jag bara orolig att bussen ska bli allt för försenad eftersom de gick igenom den med knarkhundar vid landsgränsen och vi blev stående ett tag. Varför blir man alltid nervös även fast man vet att man inte gjort någonting?

ett trist informativt litet inlägg om mina kommande dagar

Jag fortsätter ha en del roligheter på g. Imorgon ska jag på premiär för danska filmen Max Manus på Grand (champagne utlovas) och sen eventuellt på MITV-studenternas filmvisning på Chinateatern.

På onsdag tar jag lilla väskan för en weekend i Oslo och sjuttonde maj - firande. Då ska vi se vad det snackas om. Jag hoppas på solsken och parkhäng, det räcker gott. Trodde aldrig jag skulle säga det - men jag vill inte missa Eurovisonsfinalen i år eftersom jag har jobbat med det. Heja Norge där också.

På måndagen när jag kommer hem får jag nog gå direkt från centralen till Filmhuset och förhandsvisningen av andra Stieg Larsson filmatiseringen. Även om jag inte är ett så stort fan är det ganska exklusivt må jag säga. Med mig tar jag Sandra som är ett desto större fan och skrek som att hon vunnit högsta vinsten när jag frågade om hon ville följa. Heja dig!

Numera är devisen; om du inte lever nu, när fan ska du då göra det? Tack Therese, det värmde.

ett två tre fyra fem sex sju

Det har varit en fullspäckad vecka. TV-fest på Imperiet i tisdags där man alltid träffar massa människor som man jobbat med någon gång eller gått i skolan med. Över till onsdagen då jag sov hos Tessan och tittade på Sandra i Roomservice. Andra gången på en månad som jag sover på Tessans soffa - jag är helt klart ovan med att bo själv. I tordags var det den årliga vårfesten på Nordisk Film och där var det trångt och varmt. Framåt kvällen tunnades det i vanlig ordning ut och köket förvandlades till dansgolv. Det smarta hade varit att åka hem medan bussarna gick, men klockan tickade på och runt två-tiden fick det bli taxi hem. En fantastisk vecka hittills. Maj råkar alltid bli den mest händelserika månaden varje år.

Igår ringde Tess som har varit i Göteborg med jobbet och helt plötsligt satt i en bil upp till Stockholm. Om en stund landar hon här hemma. Det blir lite vin, lite dans och sedan mer dans till Deportees på Debaser Medis. Jag lyssnade mycket på dem för några år sedan och kan ju inte missa ett tillfälle att se dem live.

På måndag bosätter sig Malin hemma hos Therese och det bäddar för en fortsatt fantastisk sommar!

hoho

Jag älskar det här... TVs guldålder.