daylight savings

Jag är lite förkyld och börjar noja över att jag ska trilla av pinn av svininfluensan. Vilket skämt, att bli besegrad av den där hitte-på-hysteri-sjukan.

Ikväll hoppas jag iallafall på fika med Malin, annars raka vägen hem till sängen som jag svor över att jag skulle göra när jag vaknade imorse. En vanlig tanke när man måste kravla sig upp på morgonen, men den går oftast över ganska snabbt. Lägg dig i tid människa! tänker jag alltid. Nu är jag inte speciellt trött längre, men näsan kliar oroväckande mycket.

Igår kollade jag i min söndagsensamhet på Mulholland Dr. och konstaterad ännu en gång att jag kanske inte alltid är så överens med kritikerna. Den tog aldrig slut, den filmen. Inte fick den en på glatt humör heller. Nej, vill man se en deppfilm - och det vill man ju ibland - då kan man hellre se Donnie Darko eller The Ice Storm. För något mer happy-go-lucky, Almost Famous eller Love Actually, nu när det närmar sig jul och allt (iallafall enligt Åhléns som hade julgranar överallt redan innan Halloween). Åh vad jag önskar att jag inte hade sett alla ovanstående och således hade hela härligheten kvar. Mitt problem ligger i att jag tror jag har sett de flesta filmer som är värda att se. Utom Ghandi då. Jag har hört att den ska vara bra.