Sundsvall var skoj, men får nog ändå gå under kategorin "roligare när man tänker tillbaka på det" eftersom jag var sjuk och mådde piss halva tiden. Men inget kan hålla mig från Håkan och chansen att umgås med tjejerna. Jag lyckades som jag redan förutspått omvända Håkan-hataren Sara som redan i andra låten klämde fram "Fan han är ju skitbra!". Mission completed.
Malin och jag sprang också iväg och kollade på Hellacopters men gav upp efter Toys and Flavours eftersom vi höll på att bli ihjälslagna i moshpit. Det finns till och med bildspel på när Malin blir mosad av en kille som kommer buren genom publikhavet, hon hade liksom ingen lust att lyfta honom vidare. Såklart lyckades jag glömma kameran hemma, alltid är det något. Sen kom regnet och Timo fick nöja sig med att ha större delen av publiken i öltältet.
Runt midnatt satt jag och frös och hostade inne i öltältet medan alla andra dansade till hits som "Alla flickor utom jag". När den tredje Grease-låten drog igång kom fyra killar fram och lekte John Travolta med sång, dans och allt. Jag var inte alls på humör så det blev mest haha... nej. Ocoolt av mig så här i efterhand. Men jag måste erkänna att det livade upp mitt humör lite. Tack också till dig som knackade mig på axeln och bjöd på en Pez, det värmde. Två sekunder efteråt kom jag dock på att man kanske inte borde ta emot godis från främlingar i öltält. Men det var inte knark och som sagt roliga minnen så här när man mår lite bättre. Natten spenderades på en soffa med två andra, ömsom huttrandes ömsom dödligt varmt och trångt, medan grabbarna spelade Timo Räisänen på högsta nivå och var allmänt skitfulla. Mardrömsnatt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar