Att jag aldrig lär mig! Det är helt jävla superidiotiskt att jobba med grejer sent innan man ska sova, jag blir alldeles för upprymd och tankspridd. Man (jag) ska inte heller städa eller dona på annat sätt för då kommer huvudet igång. Har suttit ett par timmar nu med webbpressar för Phasers gäster, har hela säsongen att lägga upp eftersom det var ett sent påfund, och gjorde ett ryck nu ikväll. Mäkta nöjd, förutom att fingret slant på slutet och uppdaterade sidan utan att jag sparat de sista fyra. Helvetes skit, men jag är helt okapabel till att bli upprörd över sånt. Även om det nog skulle göra mig gott, få ett psykbryt och kasta datorn väggen. Men denna goda egenskap har jag nog ärvt av min kära mor som aldrig blir arg om man råkar tappa ett glas i golvet. Det är bara att bita ihop, fortsätta med livet och göra om kalaset imorgon (hoppas på att det inte leder till ett meltdown senare i livet...). Helvetes skit.
Det är fortfarande något som tynger. Jag tror att det är framtiden, men är inte säker. Kan vara nuet och det förflutna också. Känslomässig bergochdalbana för tillfället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar